Elpriset har länge varit en het fråga i Sverige. I södra delarna av landet har många hushåll vant sig vid återkommande pristoppar, men under perioder har även norra Sverige drabbats av oväntat höga priser.

Många ställer sig samma frågor:
Varför skiljer sig priset så mycket mellan olika delar av landet? Varför exporterar vi el när priserna stiger i Sverige? Och hur ska man klara ekonomin när räkningen plötsligt fördubblas?

För att förstå elchocken behöver vi förstå hur prissättningen fungerar – och varför flera faktorer kan slå till samtidigt.

Elpriset sätts varje timme

Elpriset fungerar i praktiken som en auktion som hålls varje timme. Priset bestäms av den dyraste produktionen som behövs för att täcka efterfrågan just den timmen.

När flera faktorer sammanfaller kan priserna snabbt bli höga.

1. Kylan driver upp förbrukningen

När temperaturen faller ökar elanvändningen kraftigt – särskilt i hushåll med elvärme.

Både bostäder, företag och industrier behöver mer el för uppvärmning och varmvatten. Systemet måste då leverera mer effekt timme för timme, vilket pressar upp priset.

2. Lite vind när elen behövs som mest

Under kalla högtrycksperioder är det ofta svag vind. Det innebär att vindkraften producerar mindre el samtidigt som efterfrågan är hög.

När billig el från vindkraft inte räcker måste dyrare produktion eller import täcka upp. Det är då priset drivs upp.

3. Export påverkar priset

Sverige är en del av den nordiska och europeiska elmarknaden. Om elpriserna är ännu högre i exempelvis Finland eller Baltikum exporteras mer el dit.

Det är marknaden som styr flödena. När efterfrågan är hög i våra grannländer kan det bidra till högre priser även här – särskilt i områden där överföringskapaciteten har byggts ut.

4. Vattenkraften är en buffert – men inte obegränsad

Vattenkraften fungerar som Sveriges energireserv. Men när vintern är kall och vinden svag används mer av vattenmagasinen.

Producenterna måste då hushålla med resurserna. Det innebär att vattenkraften sparas till de mest pressade timmarna, vilket gör att fler timmar kan få ett högre pris.

Resultatet blir större svängningar och fler pristoppar.

5. Begränsningar i elnätet skapar prisskillnader

Även om Sverige totalt sett producerar mycket el går det inte alltid att överföra den dit den behövs. Flaskhalsar i elnätet gör att olika elområden kan få olika priser.

Det är därför samma kilowattimme kan kosta betydligt mer beroende på var du bor.

Vad kan du göra när elräkningen rusar?

När elpriset stiger påverkas hushållsbudgeten direkt. Här är några sätt att minska risken för ekonomisk stress:

1. Se över ditt elavtal

Fast pris kan ge trygghet under vintern medan rörligt pris historiskt ofta varit billigare över tid. Fundera på vad som passar din ekonomi och risktålighet.

2. Minska effekttoppar

Att sprida ut elanvändningen – till exempel undvika att köra tvättmaskin, diskmaskin och elbilsladdning samtidigt under pristoppar – kan sänka kostnaden.

3. Bygg en buffert

Höga elräkningar kommer ofta plötsligt. En buffert motsvarande 2–3 månaders utgifter minskar behovet av att ta dyra krediter.

4. Se över dina lån

Om elräkningen gör att ekonomin blir ansträngd kan det vara klokt att se över dina befintliga lån. Att samla dyra smålån och krediter i ett samlingslån kan sänka månadskostnaden och frigöra utrymme i budgeten.

5. Undvik snabba nödlösningar

Att ta ett dyrt snabblån för att betala en tillfällig räkning kan bli kostsamt i längden. Försök i första hand justera utgifter, kontakta leverantören eller se över dina lån. Om du har flera mindre lån och krediter kan du använda samlalan.se för att se hur du kan tänka framåt.

Därför svänger elpriset snabbt

På kort sikt styr vädret priset. Några grader kallare eller mindre vind kan snabbt skapa dyrare timmar.

På lite längre sikt påverkas priserna av vattennivåer, nätkapacitet och hur stora marginaler som finns i systemet.

Det är därför elen kan kännas stabil under en period – för att sedan stiga kraftigt när flera faktorer sammanfaller.

Sammanfattning

• Elpriset sätts timme för timme och påverkas av tillgång och efterfrågan.
  ‍
• Kyla, låg vind och export kan samtidigt driva upp priserna.
  ‍
• Begränsningar i elnätet skapar stora regionala skillnader.
  ‍
• En buffert och genomgång av lån kan minska risken för ekonomisk stress vid pristoppar.

‍